Hades - Josephine Angelini

Titel: Hades
Originaltitel: Dreamless
Serie: Starcrossed #2
Författare: Josephine Angelini
Sidor: 500
År: 2012

Andra delar i serien:
1. Starcrossed (sv. Helena)
2. Dreamless (sv. Hades)
3. Goddess (2013)

Den här recensionen innehåller spoilers för den första boken i serien!

I Underjorden varar varje natt för evigt.

Helena är den enda som kan vandra mellan de levandes värld och Underjorden, Hades, och nu måste hon ta sig dit för att döda erinnyerna, de tre ödesgudinnorna.

Men i Hades försvinner Helenas styrka och snabbhet. Tiden rinner iväg och hon börjar tvivla på att hon kommer att lyckas med sitt uppdrag. Kanske finns det hopp när Helena möter den mystiske Orion. Han säger sig vara utsänd för att hjälpa henne, men kan hon lita på honom?

Samtidigt utkämpar Helena och Lucas en stid mot de känslor de har för varandra. Ödet har förutspått en katastrof om de blir ett par och det hotar att driva dem båda till vansinne.

Hej igen, Angelini. Som ni kanske minns var jag inte alls förtjust i den första boken i Starcrossed-serien. Att trots det börja läsa den andra delen i serien var en intressant upplevelse, och jag försökte att ge serien ännu en chans.

Författaren fortsätter på temat grekisk mytologi och den förbjudna kärleken mellan Helena och Lucas. I den första boken var det mytologin som jag gillade mest. Jag tyckte om det i den här boken också, för jag älskar grekisk mytologi - och jag tycker verkligen att Angelini sköter det bra i den här boken. Hon väver in erinnyer, gudar, grekiska fenomen och så utan att det blir för töntigt. Jag dog lite i första boken över hela Lucas/Helena/Paris-grejen i förra boken, men den här gången var det mycket mer intressant. Helenas turer i dödsriket var, tja, kanske inte spännande direkt, men ändå intressanta. Jag blev nyfiken på hur författaren skulle lösa det, vad var egentligen Helenas uppgift i Underjorden? Och i slutet blev det bra. Plus på det!

Sedan har vi karaktärerna, som jag inte alls tycker om. Precis som i första boken läggs det väldigt mycket fokus på att förklara hur snygga killarna Delos är, hur fantastiska de är och hur perfekt Helena är. Jag har redan förstått att Lucas har "ädelstensblåa ögon", och det är bara sjukt irriterande att författaren måste beskriva alla sina perfekta karaktärer varje gång de dyker upp i handlingen. Den här gången introducerades även en ny karaktär, Orion, och gissa två gånger ifall det uppstod ett triangeldrama? Hela det temat känns så uttjatat. Alla paranormal romance-böcker verkar introducera en tredje part i triangeldramat i den andra boken.

Hades var snäppet bättre än sin föregångare Helena, för den här gången tyckte jag verkligen att historien engagerade mig. Trots att karaktärerna ibland var urbota korkade och trots att jag fick läsa hundra gånger om hur snygga och perfekta alla var så tyckte jag ändå att boken var okej. Slutet kändes lite väl krystat, men jag tänker ändå läsa den tredje delen när den kommer ut på svenska, för självklart vill jag veta hur Angelini kommer att lösa detta.