4 november 2011

The Scorch Trials - James Dashner

Titel: The Scorch Trials
Författare: James Dashner
Serie: Del 2 av 3 i Maze Runner-serien.
Sidor: 360
Förlag: Ember
År: 2011

DEN HÄR RECENSIONEN INNEHÅLLER SPOILERS FÖR DIG SOM INTE HAR LÄST DEL 1 "THE MAZE RUNNER".

Solving the Maze was supposed to be the end. No more puzzles. No more variables. And no more running. Thomas was sure that escape meant he and the Gladers would get their lives back. But no one really knew what sort of life they were going back to.

Burned by sun flares and baked by a new, brutal climate, the earth is a wasteland. Government has disingrated - and with it, order - and now Cranks , people covered in festering wounds and driven to murderous insanity by the infectious disease known as the Flare, roam the crumbling cities hunting for their next victim ... and meal.

The Gladers are far from done running. Instead of freedom, they find themselves faced with another trial. They must cross the Scorch, the most burned-out section of the world, and arrive at a safe haven in two weeks. And WICKED has made sure to adjust the variables and stack the odds against them.

Thomas can only wonder - does he hold the secret to freedom somewhere in his mind? Or will he forever be at the mercy of WICKED?

Jag var väldigt spänd på att få läsa den här boken, med tanke på hur den första boken slutade. Den första boken hade cliffhangers i slutet på nästan varje kapitel, och det var så roligt för jag kunde verkligen inte sluta läsa eftersom det var så spännande. The Scorch Trials har också mycket spänning i sig, med cliffhangers nästan överallt. Det hände hela tiden något nytt och det enda jag blev lite besviken på var att jag inte tyckte att jag fick svar på så många frågor från bok ett, utan att det bara skapades nya frågor.

Nu är grabbarna ute ur the Glade och har lyckats lösa labyrinten, och som läsare pustar jag ut och hoppas att de får lite lugn i sina liv och får svar på lite frågor. Men nej nej, detta visar sig bara vara början på de så kallade Scorch Trials, utmaningarna som de måste kämpa sig igenom. Grabbarna får veta lite mer om vad de står inför, men utmaningarna blir allt tuffare.

Jag gillade miljön i den här boken med ökenlandsskapet, men det var långt ifrån lika bra som i The Maze Runner. Ibland tyckte jag att handlingen gick lite långsamt och det kändes som att författaren stod still lite grann i mittpartiet, som var aningens segt. Början och slutet var mycket bättre.

Thomas, Thomas, Thomas. Han som jag inte var sådär överförtjust i förra boken, han är huvudperson här med. Han är helt okej, även om jag ibland får lite svårt att förstå hur han tänker och resonerar. Men det är ändå bra, för Thomas karaktär utvecklas under andra bokens gång och jag börjar fatta allt mer tycke åt honom i slutet av boken. De andra karaktärerna är också sådär, Brenda och Teresa förstod jag inte alls. Minho lyser dock upp tillvaron.

Trots att det blir lite snurrigt efter ett tag och allt bara trasslar in sig så älskar jag hur allt är så galet hela tiden, hur man inte har någon aning om vad som kommer att hända. The Maze Runner-triologin är förmodligen den bokserien av alla jag har läst som är mest överraskande, och den bokserie jag aldrig har någon aning om vad som ska hända.

Osammanhängande recension... Men boken är bra. Håller inte samma mått som första delen, men den är ändå mycket spännande. Jag ser definitivt fram emot att få läsa del tre, The Death Cure när den kommer ut på pocket.

1 kommentar:

Nea sa...

Åå, den är så bra! Men som du säger så är den inte riktigt lika bra som den första. Och Minho är jättekul! :D